.svg){kind=small}
Motivering och gamifiation
Motivera era anställda med hjälp av gamification
Motivation är ett ämne som chefer och ledare ständigt återkommer till, och det med rätta. Man kan ha produktivitetsmaximerade affärssystem, pricksäker rekrytering och en modern strategi, men allt det här går förlorat om ens viktigaste resurs, de anställda, inte känner sig motiverade att prestera sitt yttersta. Om man kan knäcka gåtan om hur man på bästa sätt kan motivera sina medarbetare är det inte bara en konkurrensfördel, det kan bli det som får verksamheten att växa till helt nya nivåer.
En relativt ny teori inom området motivation är det som kallas gamification, eller spelifiering.
Vad är gamification?
Gamification är en metod där man använder idéer från datorspelsvärlden och applicerar dem på företagsvärlden. Det kan till exempel handla om att belöna medarbetare med troféer och poäng för deras insatser eller om att på ett visuellt lockande sätt indikera när den anställde presterar bra. Det som började som en udda idé som användes av ett par innovativa startups är nu en etablerade del av motivationsforskningen.
Varför fungerar det?
Gamification utgår från det vi alla vet; vi människor är till vår natur tävlingsinriktade. Det räcker med att sätta ett gäng vuxna framför ett Monopol-bräde så tar det inte lång tid innan man ser hur blickarna fokuseras och tävlingsinstinkten sätts igång. Som människor är vi programmerade att både tävla och älska spel och lekar. Spel och lekar aktiverar primala delar av våra hjärnor som får oss att prestera på topp. Det säger därför sig självt att det finns mycket att tjäna på om vi kan komma åt de delarna av hjärnan, utan att för den sakens skull tvinga hela säljavdelningen att spela Monopol med varandra.
En annan naturlig del av det mänskliga psyket är att vi behöver bli sedda. Om vi sitter på vår kontorsplats dag ut och dag in utan att vår insats uppmärksammas kommer vi efter hand börja ta genvägar eller till och med börja strunta i saker som är tråkiga. Det är ju ändå ingen som märker någonting. Gamification hjälper via visuella markörer och statistik, till att uppmärksamma det jobb som den anställde gör, vilket all forskning visar på är en grundpelare till effektiv motivering. Kortfattat kan man sammanfatta det i fem punkter:
• Spel och lek aktiverar primala delar av våra hjärnor
• Vi blir belönade för vår faktiska prestation och blir därmed sedda • Vi kan se vår egen utveckling
• Vi får utlopp för vår tävlingsinstinkt och presterar därmed bättre.
Hur används det i praktiken?
Så, om vi inte ska sitta och spela Monopol på fikarasten, hur ska vi då använda det forskningen säger om hur en mer spelliknande miljö kan bidra till motiverade anställda?
Det finns mindre insatser som många företag gör som kan förknippas med det vi har lärt oss av gamification. Det kan till exempel röra sig om stämpelkort där man får en produkt gratis efter köp av tio produkter i samma affär eller de poängsystem som de flesta stora butikerna använder.
Det finns dock mycket att tjäna på att ta det hela ett steg längre, vilket följande företag har gjort:
Domino’s Pizza
Domino’s Pizza skapade en app som lät användare att skapa och namnge sina personliga pizza- idéer och sedan visa upp dem och jämföra med sina vänners samtidigt som de kunde vinna kuponger som kunde användas på Domino’s. Det här var inte bara en briljant marknadsföringsstrategi för att få in fler kunder i butiken, det ledde även till att Domino’s varumärke allt mer började kopplas samman med innovation och kreativitet, vilket hjälpte dem i deras rekryteringsarbete.
Det är kanske inte helt förvånande att Google är med på listan. Google hade ett problem där deras anställda inte skickade in uppgifter om sina affärsresor i tid. För att få ordning på bekymret gav de varje anställd en viss summa pengar som kunde användas på resor, men ifall summan inte användes fick de anställda själva välja vad som skulle hända med pengarna som blev över. Den valfriheten resulterade i att 100% av alla anställda rapporterade i tid sex månader efter att initiativet hade påbörjats.
Microsoft
Microsoft har en till synes aldrig sinande produktlista och med tanke på att de har användare över hela världen innebär det här att samtliga produkter måste översättas till ett flertal olika språk. Att få översättningarna att bli så korrekta och användbara som möjligt var en stor utmaning för Microsoft.
För att förbättras inom området lanserade Microsoft ett slags språkspel som lät användare tagga språkproblem i deras program. Det ledde till ett betydligt bättre språkbruk i flera olika länder, inte minst i Japan där hela företaget avsatte en hel dag åt att spela språkspelet.
Starbucks
Starbucks lojalitetsprogram tar det vanliga poängssystemet som många affärer och restauranger använder till helt nya nivåer via gamification. Efter att ha registrerat sig får kunderna stjärnor efter varje köp som senare kan användas för att köpa mat och dryck. Spelet har tre nivåer som användare kan nå beroende på hur mycket man besöker Starbucks. Spelet är enkelt och ger användarna många belöningar, och det har visat sig vara ett fantastiskt marknadsföringsverktyg.
Hur implementerar man det?
Förhoppningsvis har det här inlägget fått dig att börja tänka på att implementera de lärdomar vi har fått från gamification på ditt företag. Om så är fallet finns det dock en stor utmaning kvar, nämligen själva implementeringen av det.
Nya idéer kräver alltid nya insatser. Det finns många teorier och modeller om hur man på bästa sätt kan bedriva förändringsarbete och det kan absolut vara en bra idé att ta hjälp från externa organisationer för att på bästa sätt implementera ett nytt arbetssätt.
En metod som har varit framgångsrik är Kurt Lewins ”Unfreeze – Change – Refreeze”-modell. Modellen använder de här tre stegen för att visualisera hur förändring kan ske på ett företag. Först måste företaget lossa på strukturerna i det arbetssätt som man under en längre period har använt. Det är viktigt för att inte omedelbart falla tillbaka till det gamla sättet att arbeta, ett arbetssätt som för den anställde ofta är bekvämt men kanske inte optimalt. Sedan sker förändringen - ”Change”. I den här fasen poängterar Lewin vikten av att ständigt kommunicera angående förändringen och arbetet med den. Därefter är det dags för ”Refreeze”, en fas där det nya arbetssättet cementeras som den nya standarden.
Det finns dock många andra modeller som kan användas för att skapa förändring på arbetsplatsen. För att hålla sig till temat kanske det till och med är så att ni kan använda gamification för att genomdriva den aktuella förändringen.
Hör av er här så talar vi gärna mer om hur vi på Leanlink ser på gamification och hur ni kan använda det för att få er verksamhet att växa. Ni kan även ladda ner vår guide för vad du ska tänka på när du väljer bemanningssystem, som ni hittar nedan.
.png){kind=small}
.svg){kind=small}
